Sveriges befolkning har alltid omtalats som ett läsandets folk och siffror på läsvanor har tidigare visat på att vi är ett folk som läser mycket och helst på semestern. Men på senare år visar olika rapporter och läsvaneundersökningar siffror som inte alls stämmer överens med varandra. Hur kommer det sig?
De flesta som bor i Sverige har förvaring för böcker av något slag, det kan vara en maffig bokhylla som får en del av hemmet att påminna om ett bibliotek, en byrå eller bara en liten vrå i en hylla som förvarar böcker i våra ägor. Vi vill gärna läsa någon deckare på semestern och beskriver oss som ett kulturellt folk som läser när vi får tid över. Enligt några undersökningar ser det ut på detta vis, men andra visar på helt andra resultat. Detta beror troligen på att vi förskönar verkligenheten något och att definitionen för att läsa något är ganska vag.
Definitionen av att läsa en bok
Det är så mycket som fem olika undersökningar för läsvanor som ger helt olika besked. I vissa fall har siffrorna till och med halverats. I en fråga om hur många i landet som läst en bok under senaste veckan visade ena undersökningen på 60 procent och den andra på 35 procent. Mycket underligt, kan man tycka. Men vad menar vi egentligen när vi säger att vi läst? Resultatet skiljer sig ungefär lika mycket åt som siffrorna i tidigare nämnd undersökning och det är således därför det är svårt att få klara besked på hur befolkningens läsvanor ser ut. Göran Nordström på Statistiska Centralbyrån säger till Dagens Nyheter om en av undersökningarna:
-”Läst böcker” är inte närmare definierat i undersökningen, den personliga uppfattningen får styra. Det kan ha att göra med en förändrad definitionsupplevelse; förr kanske ”läst” betydde att man hade läst ut boken medan det idag inte uppfattas så strängt. Kanske finns det också en uppfattning om att läsning är en sysselsättning som man bör ägna sig åt och då uppfattar man sig själv som en läsande person trots att man egentligen läste ut den senaste romanen för två år sedan.